Kan humaniora lösa den ekonomiska krisen?

Kan humaniora lösa den ekonomiska krisen?

Musik- och filmindustrin omsätter stora pengar, men i övrigt är det inte många som tänker på humaniorans betydelse för näringslivet. I Sverige har vissa krävt att studenter på humanistiska utbildningar ska få lägre studiestöd, eftersom de inte bidrar till den ekonomiska tillväxten.

Men tänk om det i själva verket är tvärt om! Det kanske är mer, och inte mindre, kunskaper i humaniora som behövs för att få ekonomin på fötter. Så här skriver Bengt Kristensson Uggla, Amos Andersson-professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo akademi.

En bred humanistisk bildning ses som en nödvändig resurs i samtiden, som också varje ekonomistuderande borde få som en integrerad del av i sin grundutbildning. Utgångspunkten är en genomgång av de företagsekonomiska utbildningarna i USA genom flera år av intensivt resande, då man besökt en rad olika lärosäten runt om i landet.

Efter ett grundligt analys- och fördjupningsarbete kom man så tidigare i år med boken Rethinking undergraduate business education. Liberal learning for the profession (Jossey-Bass, 208 s). Denna policyrapport argumenterar kraftfullt för att civilekonomutbildningarna är i ett skriande behov av att i sitt curriculum integrera liberal eduction, ett begrepp som i den svenska kontexten skulle kunna beskrivas som en bred humanistisk bildning.

 

Det humanioran ger

Vad betyder det här i praktiken? Vad skulle en framtida anställd på en investmentbank ha för nytta av att läsa och diskutera Prousts På spaning efter den tid som flytt under sin studietid. Flera saker, hävdar Bengt Kristensson Uggla och många med honom. Jossey och Bass pekar bl.a. på följande egenskaper:

  • Förmågan att se ett fenomen ur olika synvinklar, och använda olika referensramar för att applicera olika perspektiv på vad som sker.
  • Synen på sig själv som ett handlande och ansvarigt subjekt.
  • Självkännedom och ansvarstagande för sina egna handlingar.

Naturligtvis krävs också förmågan till analytiskt tänkande, vilket redan betonas på utbildningar i ekonomi. Men på egen hand räcker inte detta. För många ekonomer låter det kanske en smula flummigt, men faktum är att just förmågan till att växla mellan olika perspektiv, och att kunna skapa en fungerande syntes av idéer som går stick i stäv med varandra är någonting som utmärker framgångsrika företagsledare och entreprenörer. Med det utmaningar som dagens ekonomiska klimat har skapat är detta viktigare än någonsin.

Det finns en annan aspekt också, och det är språkkunskaperna. Kina och Indien blir allt viktigare som handelspartners, och vilket ställer krav på kunskaper om både språk och kultur. Här spelar humanioran en mycket viktig roll, inte minst i utbildningen av de som ska lära ut de nya språken.